I år körde jag min 5e mini triathlon i Kalmar. Kalmar mini tri går av stapeln under Ironman-veckan på onsdag kväll. Starten går kl 18 och sedan i grupper om ca 100 personer var 5:e minut.
Beroende på mängden deltagare i tävlingsklass från år till år så är det ibland mixad herr och dam kl 18 och ibland kör herr kl 18 följt av dam kl 18.05. Efter tävlingsklassen brukar lagen släppas för att sedan följas efter individuella motionärer.
Något som var nytt för i år var en ny cykelbana. Tidigare år har den mätt ca 17km (officiellt 18) och man har cyklat Ängöleden upp sedan in vid Kalmar nyckel och sedan direkt upp till Lindsdal för en vändpunkt och samma väg tillbaka.
Racebriefing på stortorget innan start
I år var bikeparken ombyggd så bike in/out direkt hade en 90-graders sväng extra innan man kom ut på Ängöleden, sedan fick man köra nästan upp till påfarten för Ölandsbron för en ny vändpunkt och sedan tillbaka och in vid Kalmar nyckel. I höjd med norra Berga industriområde blev sedan den stora ändringen av banan när man helt plöstligt skulle cykla in i industriområdet med vägbulor och omkörningsförbud under ett par hundra meter för att sedan ha ytterligare en vändpunkt i närheten av biltema, sedan samma väg tillbaka.
Bikeparken Kalmar Mini tri. Samma bikepark som för Ironman fast något färre deltagare.
I det stora hela var jag lite bättre simmare, snabbare transitions men totalt sett betydligt mindre kvalitetsträningsmängd än tidigare år, trots detta lyckades jag tangera tidigare år på runt 1h06min även med en trixigare cykelbana.
Det roliga med Kalmar Mini tri är att vem som helst kan vara med och göra det som en kul grej utan att träna allt för mycket, detta då det är ett så kort lopp och distanserna är något man som normalt frisk människa bör klara av.
Distanserna är 520 meter simning, 18km cykel följt av 4,2km löpning.
Jag har i flera år haft en dröm om att kunna köra under timmen, men det kräver lite mer ansträngning än att drömma om det 🙂
Vad behöver man då för utrustning för att prova på en mini triathlon?
Badbyxor, med fördel tridräkt och våtdräkt
Tridräkt, hel eller 2 delad är personlig preferens men underlättar mot att ha vanliga träningskläder då man kan genomföra hela loppet utan ombyten.
Cykel, cykelhjälm
Löpskor
Ovan utrustning är faktiskt allt du behöver. Fastnar man för denna typen av tävling är det såklart lite roligare med bra/mer utrustning då bör man investera i en hyffsad cykel, men man kommer långt med en racer med en tempobåge på.
På en riktig ironman eller halv-ironman så har man sitt ombyte i röda och blåa påsar som man hänger upp på krokar, på Kalmar Mini tri får man ha allt i en låda vid cykeln då det finns mer plats. Man får en påse att hänga på kroken med överdragskläder om man så önskar.
Håll nu utkik den 1:a April, det är då anmälan brukar öppna varje år och platserna tar slut snabbt! Kl 16 eller 18 brukar den öppna och är slut på någon dag så häng på låset om du vill prova.
Här kommer jag summera för mig årets stora triathlontävling. 2019 är året som jag skulle våga delta i en längre distans än en mini/sprint, nämligen en Ironman 70,3. Det är i skrivande stund 2 månader sedan jag genomförde den, men sedan har sommar, semester och jobb kommit emellan. Jag tar tillfället i akt att återuppliva den här sidan mot ett större mål som jag återkommer till i ett annat inlägg.
Ironman 70,3 är som namnet antyder en tävling anordnad av Ironman-organisationen, detta är vad som i folkmun brukar kallas för en halv Ironman. Siffrorna 70,3 motsvarar tävlingens totala längd angiven miles vilket i det metriska systemet är ca 113km. Detta är hälften av vad en vanlig Ironman är (140,6 miles), därav kallas det för en halv Ironman. En annan benämning (mer korrekt) är även medeldistans.
Tävlingens moment är uppdelade i följande distanser: 1,9km simning + 90km cykling + 21,097 km löpning vilket summeras till 113km.
Det som tidigare främst hindrat mig från att delta på en längre distans än en mini har varit simningen. Simmomentet är något som de flesta som börjar med triathlon är rädda inför, om man inte är en f.d. tävlingssimmare såklart. Efter 3st crawlkurser så släppte det äntligen tillräckligt efter en vinterkurs hos Simcoachen inne i Kalmar.
Jag är fortfarande långt ifrån en snabb simmare, utan snarare en medelmåttig svensson som harvar runt i ca 2:20min/100m.
Inför tävlingen som går av stapeln på en söndag hade jag och en vän bokat boende på Jönköping vandrarhem, och ytterligare en vän på ett annat hotell i stan. Jönköping vandrarhem visade sig i efterhand vara perfekt rent geografiskt, nära expo, bikepark, starten och mitt i stan med nära till restauranger. Dessutom billigt och lagom enkelt med möjlighet till att köpa frukost på hotellet bredvid som driver vandrarhemmet.
Åtminstone 3 cyklar får plats på taket på en Tesla Model S. Vi börjar med att besöka super chargern i Kalmar för att börja resan med en bra laddning i batteriet.
Vi åkte upp på fredagen, checkade in på boendet och packade ur det mesta, laddade bilen precis utanför på en Bee/Clever- stolpe och gick sedan på racebriefingen efter att ha hämtat våra nummerlappar och armband. Bra och tydlig information med en del fokus på att det skulle bli kallt och regnigt. Vi skulle iallafall få glädja oss åt att ha en bra historia åt våra barnbarn och att det åtminstone var varmare i vattnet än i luften….
Mitt armband satt alldeles för hårt och efter racebriefingen fick jag springa till expot och få ett nytt med ett hål större, bra service 1minut innan expot stängde. Utan funktionärerna hade det inte varit en tävling att tala om.
Obligatorisk selfie vid Ironman-loggan. Jag till vänster och mina 2 kumpaner vid loggan
Sagt och gjort, på lördagen gick vi och åt frukost i lugn och ro för att sedan checka in våra cyklar. På andra sidan gatan från bikeparken ställde vi bilen i ett P-hus så att vi skulle ha nära till cykelpump, reservdelar eller annat nödvändigt ont om vi skulle glömma något i våra påsar.
Cykeln incheckad. En Trek Emonda SL med Di2 Ultegra ombyggd med tempostyre
Vi tog sedan bilen en sväng för att kolla den trånga bergspassagen där omkörning var förbjudet, sedan ett kort stopp på ICA i Huskvarna och ladda bilen och äta lite lunch.
Som utlovat kom ett hejdundrande regnoväder på lördag eftermiddag och kväll, vi var givetvis lite nervösa för hur oljan på cyklarna skulle överleva men vi hade öst på rejält med “wet lube” som ska klara regn bättre. Detta skulle visa sig vara ett bra val.
Regn? Jao…
Lite pre-race nervösa spenderade vi kvällen på en restaurang på andra sidan gatan från boendet med en riktigt grym pizza och en öl. Under lördagkvällen gick vi igenom allt i huvudet, blandade sportdryck och allt det där gamla vanliga så att man inte missat något.
På söndagen var det dags, vi gick till bikeparken och kollade cyklarna och påsarna, hällde i sportdrycken i cykelflaskan på styret, tog sedan med oss våtdräkterna efter att ha intagit lite mörk choklad, U Intend och sportdryck. Det var lätt kaos i simstartsområdet med alla triatleter som yrade runt som i en stor myrstack för att lämna av sin påse innan man ställde sig i startfållan.
Påsar… en för löpningen och en för cyklingen
Efter att ha fått in min påse i en släpvagn hade startledet redan börjat röra på sig, och min tänkta seedningstid på ca 40-45min där jag skulle ställa mig, skulle visa sig vara 50-55min som flyttat sig framåt till dessa skyltar när jag väl närmade mig vattnet. Jag fick sicksacka mig lite framåt och hamnar till slut ihop med en av mina vänner jag åkt dit med.
Simstarten på lördag förmiddag medans det var fint väder.
Simstarten gick ganska lugnt och sansat, 4 personer var 4:e sekund blev ivägsläppta likt en sittlift i fjällen vid varsin fålla. Det var ganska lugnt och fint tempo och jag kunde mer eller mindre hålla egen ansträngning utan att bråka allt för mycket med min omgivning. Dessvärre blev simtiden katastrof mot min förväntan och klockan visade runt 53-55 minuter och 2400 meter när jag gick ur vattnet. Man simmade rakt ut, 90graders vänster, ca 150 meter och ytterligare en 90 graders, sedan rakt tillbaka.
Väl på land var det en röd matta och 500 meter löpning i våtdräkt till bikeparken. Tar det lugnt för jag vet att jag inte tränat så mycket och att det är många timmar kvar. I T1 tar jag runt 7 minuter på mig innan jag kommer iväg på cykeln.
Väl ute på cykeln var det hejvilt med både krokiga svängar och uppförsbackar ett bra tag tills man kom ut på slätten. Jag fick dock ganska snabbt känna av min dåligt justerade tempoposition på cykeln där jag snabbt fick ont i magen av att sitta ihopkrupen. Fick därmed köra ganska mycket i upprätt position mellanåt för att det skulle släppa och energiintaget blev lite lidande av detta. Cyklingen varvades med en hel del vind och en regnskur här och där, men i väldigt fin miljö.
Nåväl, ganska missnöjd med prestationen på cykeln (runt 170 watt) kom jag in för löpning. Precis som simning är inte löpning min paradgren utan jag visste att det skulle bli tufft att springa en halvmara efter detta. Jag tycker en halvmara för sig är långt… jag plockar på mig min tänkta energi i form av Umara gels och ger mig ut på löpningen. Nu har det också hunnit bli riktigt varmt och solen gastar på ganska bra efter regnet.
Jag blir påhejad längs med banan av lite blandat vänner och bekanta som dyker upp mitt i ingenstans i folkmassorna och det är riktigt kul. Trots ett tempo runt ca 6 – 6:30 blandat med gång och man börjar bli trött så är det riktigt roligt. Varvband efter varvband och till slut är man i mål på ca 6h15min.
Överlag är jag ändå nöjd, jag hade trots allt tagit mig i mål och haft en rolig dag
MedaljSolbrännan dagen efter… vem behöver solkräm när det regnar i starten?
Det blir första gången jag springer så har ingen startgrupp att seeda in till, därför sprang jag i helgen som var varvetmilen i Karlskrona. Lyckades buffla mig genom den relativt tuffa banan med kullersten, lera och lite småsega motlut samt snäva svängar in på 47:32.
För 2 veckor sedan var det jobbigt att springa i 5 tempo och jag var tveksam till sub 50. Den här tiden betyder att jag seedar in före Volvos sponsorgrupp vilket var syftet så jag är nöjd trots allt.
Målet till Göteborgsvarvet är i krokarna 1h38min men vi får se, det är ju bara 7-8 veckor kvar nu och jag planerar att samtidigt gå ner från dagens 76,8kg till 71-73kg.
…delvis har det nog att göra med att jag blev pappa för tredje gången strax efter mini-trin förra året. Såg även att jag missat skriva min race-report 2016 så jag får försöka minnas och gräva bland lite bilder för att skriva i efterhand.
Mycket har hänt sedan sista inlägget, jag har precis varit sjuk i 3 veckor men verkar vara på bättringsvägen. Vid nyår blev jag delägare i sportnutritionsföretaget Umara företag som gör awesome produkter för idrottare som vill prestera där jag går in som tekniknisse. På min arm sitter också numer en Garmin Fenix 5 som jag knappt hunnit prova pga förkylningen.
Bygger hönshus i trädgården för att skaffa hönor, och ja, mycket i livet som kommer mellan dessa uppdateringar helt enkelt 🙂
Knappa 4km hemifrån ligger Klevabadet. Såhär kan det se ut en fin kväll i slutet av Augusti. Perfekt att springa hit och hem medans resten tar bilen. 7åringen fick cykla med hit men åkte hem i bilen då han var trött framåt kvällen.
Nu har jag ju faktiskt lärt mig att simma (typ). Klarar iallafall någon kilometer utan stopp så nu är det till att nöta sig stark i armarna och få upp lite fart i tekniken. Fantastiskt väder nu i slutet av Augusti och jag hinner simma ca 800-1000meter på lunchen om jag skyndar mig lite.
Idag fick jag nöja mig med 500 meter då jag var trött i armarna sedan igår.
Som vanligt en lite sen race-report då man har alldeles för mycket annat att göra än att sitta här och blogga, men ville ändå plita ner denna för egen del.
Såhär glad vad jag i starten trots kyla och lite duggregn.
Woop, så gick starten.
Efter ungefär 6km började jag känna att det sved i hälarna, trots att jag förberett för skosav med att sätta compeed i förebyggande syfte så lyckades jag alltså nu börja få skoskav ovanför på hälsenan.
Jag kämpade på ett par km till och det började göra riktigt ont, men sen försvann det och jag fortsatte helt enkelt.
Fantastisk natur bjöds det på med stigar både i och utan skog, kullar och längs med Verkeån.
Imål kom man också, fast med lite mer skoskav än jag hade tänkt mig. Det tog nästan 2 veckor att läka innan jag kunde gå normalt igen, så nästa gång ska jag ha mer insprungna skor eller compeed även högre upp 🙂
Jag hade också laddat lite väl hårt kostmässigt inför, så jag fick väl gå på toa sådär 4 gånger precis innan start och hade lite magont hela resan. Men man lär sig!
I helgen var jag hemma med barnen då frun var iväg till Stockholm en sväng.
Självklart så får jag med bästa tajmingen mitt livs första ryggskott. Det känns som ryggen bokstavligen ska gå av och jag kan knappt röra mig en centimeter.
Lyckas som tur är skicka in barnen att se på tv när vi är halvvägs utanför dörren för att gå till havet och leka på isen.
Efter många om och men lyckas jag krypa iväg och ta mig upp på en soffa, för att senare även ställa mig upp. Det blir en helg med maxdos utav ipren och med mycket hjälp av 6-åringen samt roliga barnprogram tar vi oss igenom det hela.
Nu några dagar efteråt känns det mycket bättre då jag har försökt att röra på mig så mycket det går men det känns fortfarande en del såklart.
Som tur är kan jag cykla på trainer. Igår lyckades jag genomföra 3x5min på 280-290 watt för att prova kroppen medans 4x4min utan fläkt hägrar för dagens lunchpass.
Varför utan fläkt? Jo för att göra det lite jobbigare och få upp pulsen ännu mer då mina ben just nu säger ifrån vid ganska låg puls. Det är 13-16grader i källaren så det kyler lite även utan fläkt iallafall…
