När Halmstadkillen och biomedicinaren Simon började coacha mig någonstans omkring mitten/slutet av augusti så drog jag till med att det vore kul att springa milen under 45minuter innan året var slut och höja tröskeleffekten till 300w (20min) på cykel.

Ett sekundärt mål som nämndes var 10% kroppsfett där jag nu låg runt 14-15%

Det tog inte lång stund innan han kontrade med att milen sub45 fixar vi innan oktober är slut. Det var ju rent vansinne i min värld då jag tyckte att målet var högt satt från början med att klara det innan året var slut.

Men med det förtroende jag fått för Simon och hans kunskap efter en helg i Trillevallen så tänkte jag något i stil med; visst det löser sig väl, det är bara bita ihop och köra.

Så började träningen. Intervaller följt av intervaller, följt av mer intervaller. I hastigheter som i princip höjdes från pass till pass men ändå gick att klara av, sådär precis på håret, en verklig balansgång mellan hastighet, återhämtning och träningsvärk.

Jag hade nog konstant träningsvärk en hel månad.

För att göra en lång historia kort så blev min volym så pass hög att jag fick lite ont i ett knä, tendens till löparknä, så vi skjöt upp målet men jag bestämde mig för att prova ändå och se hur det gick.

Det gick in på 44:57 så jag klarade det iallafall 🙂