Nu är det några veckor sedan Kalmar Mini tri gick av stapeln och det har gått i ett med jobb, träningar och inte minst Ironman som jag var med och följde Andreas Lindén på nära håll genom langningarna med Simon från Umara och Ida, Andreas flickvän.

Jag har inte längre hela mini tri färskt i minnet men tänkte ändå skriva ner en lite försenad race report för att ha som referens till kommande år.

I år har jag varit lite mer påläst om kost, nutrition samt olika kosttillskott så detta blev året att prova att ladda med bikarbonat. En akut laddning av bikarbonat höjer kroppens pH-värde för att bättre tåla mjölksyra. Jag går inte in på detalj hur det fungerar, det finns andra som kan detta bättre. Läs om bikarbonat hos Umara.

Det blev alltså ca 22gram bikarbonat måndag, tisdag och onsdag (onsdag är race day kl 18.00). Det kan medföra problem med magen, och jag har varit relativt förskonad mot detta. I samband med lite tävlingsnerver så undkom jag dock inte detta under dagen.

Fick dock som jag skrev i tidigare inlägg köra utan högprofil bak då jag hittade en punktering kvällen innan på tuben. Som synes på bilden nedan från bikepark.

Här har jag också blandat lite Umara Intend och Umara Sport, som synes på asfalten var det ingen höjdare att ha med pulver i plastpåse och blanda på plats då jag spillde massa pulver. Nästa gång blandar jag hemma nu när jag vet att det ändå inte klumpar sig med denna sportdryck.

Ca 2 timmar innan så drack jag två st Beet-It rödbetsjuice och med lite drygt en timme kvar till start 1,5 skopa Umara Intend. I flaskan på cykeln hade jag ca 1,5 skopa Umara Sport för att kunna få lite energi om det skulle behövas, trots ett kort lopp.

Förra året gjorde jag misstaget att starta längst bak i simgruppen vilket gjorde att jag blev instängd som i en hästsko.

I år startade jag längst fram och blev därmed översimmad istället, halvpanik och sen var det kört med för hög puls. Simningen gick alltså ungefär lika jäkla dåligt som förra året.

Väl upp på land så var jag ganska slutkörd men hoppade upp på cykeln.

Saknade verkligen både energin och trycket i benen i år, blev omkörd av kanske 3st på riktiga tempohojar och högprofilshjul men i övrigt körde jag väl om säkert 200 pers. Lyckades trots dåliga ben cykla snabbare än förra året, sub 29minuter blev det i år, så ett snitt på dryga 37km/h.

Tillbaka till löpningen så insåg jag att det var bära eller brista. Förra året tog jag en gel under löpningen vilket gjorde att jag fick håll, med den erfarenheten i år så höll jag både ett litet lägre och jämnare tempo och hoppade över dumheter som gel när det är 15-20minuter kvar av tävlingen.

Spurt på målrakan och trots dålig allmänkänsla, långsamma transitions, etc så förbättrade jag mig med dryga halvminuten mot förra året. Min löpstil var väl närmast likt en rostig terminator.

Nu går vi mot en bättre upplevelse 2016 när jag ska sub 60min!